Hej alla våra underbara läsare! Helt underbart att gå in och se att det är folk inne på vår blogg varje dag trots att det var alldeles för länge sen vi skrev, tack för att ni finns där ute och ger motivation och inspiration att vilja hitta på nya saker gällande allt som rör kost, träning och hälsa.
En ännu gång skriver jag med halvdant samvete att komma igång med bloggandet, självdisciplinen gällande kosten har inte varit så lätt som jag trott efter vår extrema diet innan sommaren. Jag vet att jag sagt det förut, och det kanske uppfattas som att vi överdriver gällande känslan efter den dieten men har man inte gjort något liknande kan man aldrig förstå.
Att jag dessutom inte ska spela handboll denna säsong känns så mycket tyngre och jobbigare än jag trott, känns som en del av mig som jag inte ville skulle försvinna har gjort det, handbollen har varit en del av min identitet. Vem är jag nu? Vad gör jag nu? Känslan av att inte vara behövd har kommit och gått och gör fortfarande det. Den känslan är fruktansvärt jobbig och drar ner motivation, självkänsla och självförtroende.
Under dem perioderna har det varit svårt att hålla kosten som jag egentligen VILL göra. Detta leder sen till att jag blir arg, besviken och ledsen på mig själv eftersom jag vet att jag förstör bara ännu mer för mig själv och mina mål som jag vill nå.
Jag fick erbjudande om Sats you efter att jag utökade mitt Sats kort till ytterligare ett gym, Sats you innebär att man får 3 PT tillfällen som hjälper en där du är i din träning. Jag som aldrig haft en PT och dessutom stod och trampade lite på samma ställe men framförallt att få lite ny pepp, någon som är där bara för min skull och ser mig, får mig känna mig behövd framförallt. Detta kunde inte komma mer lägligt med tanke på hur min känsla med handbollen varit och är just nu.
Nu har jag träffat min PT 3 gånger innan vi åkte på vår bröllopsresan till Borneo. Han är helt fantastisk, och får mig att känna mig behövd och får mig att höja självkänslan. Han förstod mig redan första gången utan att jag ens sa något, han förstod hur jag fungerade i min träningen direkt och hur jag vill träna. Tror inte jag hade kunnat hitta en bättre passande PT.
Träffade honom dagen innan vi åkte och har nog aldrig presst mig själv så mycket tidigare eller jag har ALDRIG pressat mig så mycket. Just de passet avslutade vi med backintervaller och burpees. Jag mådde så fruktansvärt illa och hade gjort den halva passet, han sa det "jag pressar dig bara tills innan du spyr, då har vi nått väggen" strax efter det spydde jag som en gris, första gången jag gjorde det men vilken underbar känsla! Jag hade pressat mig till max, jag hade verkligen gjort mitt bästa, för första gången på länge var jag riktigt stolt över mig själv, jag hade inte slutat när kroppen sa nej för jag vet att kroppen säger nej innan huvudet gör det. Nu är inte syftet att jag ska spy men ni förstår vad jag menar.
Har nu köpt ytterligare 6 tillfällen och det kommer vara värt varenda krona då det ger mig så mycket i både träningen men framförallt mentalt.
Dessutom kan jag också se framemot PT och kostrådgivar utbildningen som börjar snart. Blir jag hälften så bra som J så vet jag att jag kommer vara en fantastisk PT och jag kommer kämpa och göra allt för att bli lika bra som han.
Ledsen för romanen jag skrev men att bara skriva hur bra allt går, hur kul livet är etc. är att ljuga. Alla vet att livet är inte alltid lätt, man måste kämpa för att få det man vill ha, att inte vara ärlig här gör att jag ljuger inte bara för er utan även för mig själv och det är enligt mig bland det värsta du kan göra mot dig själv.
