Många känslor på en och samma gång!

Long time no see!!

Har hänt massor sen sist! Därav anledning till att jag inte skrivit. Ni som följer mig på insta vet ju att jag och D väntar vår första bebis, som är beräknad till början av augusti.

Vill inleda med att jag kommer dela min/vår nya resa här med allt vad det innebär men även hur min träning ser och dela med mig utav tips, råd och nya erfarenheter i gymmet som gravid. Jag hoppas många av er ändå vill fortsätta följa oss trots att bloggen under en period inte bara handlar om hård träning, bra tips på kost etc.

Vill börja min berättelse när jag själv fick reda på ATT jag var gravid. 7 december förra året 23.15 (kommer nog aldrig glömma tid eller datum haha) tog jag ett test pga att mina bröst varit ömma och blivit betydligt mycket större.

Sekunderna efter att jag kissat på stickan visade det ett pluss, ett pluss!! Satt och glodde i några sekunder innan jag sprang in i sovrummet väckte D och nästan kastade testet i ansiktet på honom och bara pekade, fick inte fram ett ord.

När D, i sitt halvsovande tillstånd, till slut förstod satt jag bara och sa om och om igen va sjukt, fy fan va sjukt!

När jag efter ett tag insåg att min träning skulle förändras helt sa jag "

MEN jag som äntligen fått börja maxträna" i ren reflex haha

Kunde dock inte vara mer lycklig eftersom detta är planerat och något jag sett framemot länge men kan fortfarande skratta åt min reaktion angående träningen :)

Känslan var obeskrivlig och går inte att förstå förrens man själv sitter där med en plussande sticka i handen...

Tro på att jag var gravid gjorde jag nog inte förrens ultraljudet vi gjorde i v.12 eftersom vi valde att göra ett kubb-test för att utesluta och dessutom sluta oroa oss för kromosomfel på "Pyret" som vi kallar vår lilla guldklimb :)

Måste även berätta vad som hände under ultraljudet! En stund efter att barnmorskan hittat pyret började hon/han att göra något som liknade sit-ups. Barnmorskan ser detta och säger:

- det ser ut...., det ser ut som den tränar!

Är det någon av er som tycker om att träna?

frågar hon med ett leende

Jag och D kunde inte annat än att titta på varandra och fnissa lite. 

Visst ska det börjas i tid!?;)

Jag kommer berätta mer om vad som hänt och händer men vill inte skriva en roman utan delar upp de senaste månaderna på några inlägg :)

Hoppas som sagt att de flesta av er stannar kvar hos och vill följa min nya resa.

Massa kärlek till er därute!