Fick en fråga för ett tag sedan av min handbolls tränare, som även är tränare på en del handbolls skolor i stan. Han frågade om jag vill jobba med honom och ansvara för elevernas fysträning.
Jag skulle få de bekräftat senare, vilket jag nu fått. Så coolt!!
Så i början på Januari kommer jag träna handbollselever 2 dagar i veckan.
Att vilja göra skillnad i lagidrottsvärlden, till en början inom handbollen, gällande fysträningen har blivit mer och mer viktigt för mig sen jag blev färdig PT.
Jag kan själv se tillbaka på hur jag blivit tränad, och vi har aldrig haft individuella fyspass oavsett vilken nivå jag spelat på (då pratar vi om att jag ändå spelat i ett topplag i allsvenskan som avslutade säsongen med ett elitseriekval).
Nu när jag har mer kunskap och förståelse för hur viktigt det är att individanpassa fysen trots att man spelar i ett lag blir jag förvånad över att det är så pass få som gör det.
Nu säger inte jag att mina skador jag haft enbart beror på detta men om jag tänker ur prestationsperspektiv så kan jag skriva under på att det skulle gjort skillnad!
För er som inte kan så mycket om handboll men som iaf sett någon match eller två, live eller på tv kan ju se att en målvakt rör sig inte lika dant som en utespelare, en utespelare i form av en kant rör sig inte lika dant som en skytt osv.
Man behöver olika spetskompetenser beroende på VART man spelar men sen är vi ju olika också. Jag och min målvaktskompis ser ju inte lika dana ut, vi är med all säkerhet bra på olika saker gällande fysiken.
Att vi alla ca. 16 spelare som spelar på olika positioner, ar olika kroppar och förutsättningar ska träna exakt lika dant låter ju helt orimligt! Men det så det ser ut idag.
Så kan jag få vara med och påverka dessa ungdomar och få dem förstå vikten av att träna efter sina kroppar och förutsättningar i kombination med vad dem behöver träna för att bli bättre handbollsspelare utifrån vart dem spelar kommer jag bli överlycklig!
Apropå träning! Nu ska denna brud åka och träna efter 5 veckors (!!) ofrivillig vila pga akut bronkit. Önska mig lycka till, flåset lär ju va sådär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar