Chocolate brownie with peanut butter frosting och peanut butter chocolate chip cookies

Åååå herre Gud!!

Har ni inte varit i mathimlen så kommer ni dit nu!

Dessa godingar ÄR lika goda som dem ser ut och låter

För alla er som älskar choklad och jordnötter finns inget alternativ än att testa dessa

Recept på brownien

1½ skopa proteinpulver (vi använde choklad whey 80)

1 matsked jordnötssmör, ekologiskt

2 dl krossat/mixat havregryn

3 matsked kakao

1 tesked bakpulver

1 liten mosad banan

1 dl soya eller vanlig mjölk

Frosting

valfri mängd jordnötssmör (vi tog 2msk)

philadelphia ost marabou (vi tog ca. 80 g)

en skvätt mjölk

-Sätt ugnen på 175 grader

-blanda alla torra ingredienser

-blanda alla blöta ingredienser

-häll i dem blöta i skålen med dem torra och rör om

-klä en liten from (15x30 cm stor)

- häll i smeten och bred ut den jämt, in i ugnen i ca. 10-15 minuter (längden beror på hur du vill ha konsistensen) låt stå svalt då den inte kan vara varm när du brer på frostingen

-blanda ihop alla ingredienser till frostingen och låt stå i kylen tills browniekakan är sval.

- bre på frostingen och skär upp kakan i bitar, ät och njut!!

Kan förvaras i kylen i en stängd burk.

(Dessa kakor är från fitbysam)

Receptet på kakorna

½ dl mandelmjöl

0,4 dl kokosmjöl

2 msk havregryn

1 dl jordnötssmör

2 msk osötad äppelmos

½ tsk bakpulver

valfri mängd stevia (jag tog 2 tsk)

valfri mängd hackad choklad ( jag tog ca 30-40 g mörk choklad 70%)

valfritt vaniljarom (jag använde ca 1 tsk)

Blanda ihop allt och forma till kakor som du lägger på en ugnsplåt, in i ugnen på 175 grader i 10-15 minuter. 

Låt svalna helt så dem får den där knapriga utsidan som kakor har!

Även dessa var fantastiskt goda!!

En gammal favorit och nytt rekord!

Tror jag nämnt tidigare att pga mitt "brödmissbruk", ja det skulle jag kalla det! 

Inget stopp och skulle LÄTT kunna dra i mig ½ limpa om jag inte tänkte mig för eller kämpade hårt för att låt bli har vi sen några veckor tillbaka inte bröd hemma, varken hårt eller mjukt. 

Det funkar faktiskt riktigt bra. Jag har inget sug alls så det är väldigt skönt!

Har istället 1 dag i veckan där jag och D har en riktig mysfrukost med massa goda saker, bla nybakat bröd från vårt stenugnsbageri som vi har i närheten. 

Men så här om veckan när jag satt och gick igenom vår blogg, såg jag att jag för runt 1 år sen gjorde frökex/fröknäcke.

Så innan jag ens läst färdigt det inlägget stod jag i köket med bunken och sleven i högsta hugg.

Perfekt snacks eller att ta som en liten "brödbit" till kvällsteet.

Receptet hittar ni här så slipper ni bläddra igenom hela bloggen ;)

Är väldigt nöjd med alla resultat som jag fått sen jag träffa min PT, bara att kunna göra knäböj och komma hela vägen ner med RÄTT teknik och att jag ens kommer hela vägen ner är helt fantastiskt!
För det har jag aldrig kunnat.
Sen min fot var ur led i februari har jag inte ens kommit ner till 90 så att gå från det till att komma hela vägen ner med 55 kg på axlarna och göra 12 reps är jag väääldigt nöjd med!
Ni alla som har haft eller har skador och som dessutom fått höra att du förmodligen aldrig kommer kunna göra så eller si och sen ge sig fan på det och KUNNA göra det är en obeskrivlig känsla!

En annan sak jag aldrig kunnat gör pga översträckninga i armbågar är dips, har det inte gjort ont har jag varit för svag, så det var ännu ett mål.
Att knappt klara av 3 dips lyckades jag med för 3-4 veckor sedan, men som sagt, knappt!
I måndags var det dags igen, upp på den där jävla dips ställningen och köra.
1 gick, 2 gick och det slutade inte, det kändes lätt 3,4 och 5, 5 st helt själv!
 Med ett leende vände jag mig om till D och var mer än nöjd.
Set 1 avklarat, nästa set sa D
-" Nu ska du iaf klara 3 själv"
För första setet brukar jag klara 3 sen går det bara utför. Nu när jag hade kört 5 kunde jag bara hoppas på att jag skulle klara 3 andra setet.
1,2,3,4 och 5 igen!
En grym jävla känsla att klara det.
Totalt gjorde jag 13 dips själv på 3 set.
Låter lite för många kanske, men för mig var det stort. Ännu ett steg i rätt riktning och ännu ett framsteg.
Och alla framsteg är bra, alla framsteg är ett tecken på att DU går och rätt håll,
så fortsätt kämpa för vill du så kan du.
Tålamod + tid + vilja = RESULTAT!!

I morgon var det 2 veckor sen, 2 veckor sen min underbara, finaste, gladaste, sötaste lilla mormor dog. Hon som många andra hade fått cancer, beskedet kom i maj och vi visste att den var av den mest aggressiva sorten och att den redan spridit sig från lungan till lymfan och bröstbenet.

En lång och jobbig sommar med många sjukhusbesök och jobbiga cellgiftsbehandlingar stod framför henne och vår familj, vi visste alla att detta innebar att "köpa" mer tid för detta kunde inte botas. 

Trots hennes dom, var hon den som tog det bäst. 

"Detta kan jag nog klara, jag har vart med om så mycket i mitt liv!"

Var något hon sa, trots att hon visste att även den starkaste kvinnan med mest positiva inställningen inte kunde klara av detta hinder, för det var hon verkligen! 

Jag tror hon sa så mycket för vår skull, hon ville att vi skulle må bra hon och ville aldrig oroa eller "vara till besvär".

Den 15/10 var hon hos mig eftersom dem fått stambytt och skulle få lägenheten storstädad. Vi mös och skrattade, tittade på tv och drack kaffe. Morfar skulle komma senare efter att städarna kommit hem till dem.

Jag hade redan när jag hämtat henne reagerat på att hon var trött, tröttare än vanligt och segare än vanligt. Men klockan var 9.00 på morgonen och frågade om hon brukade vara tröttare på morgonen och det sa hon Ja på.

Efter hennes vanliga tisdagsbesök av distriktsköterskan som denna gång kom  hem till mig somnade hon i sängen. Morfar kom så jag kunde åka iväg till gymmet. 

Några "olyckor" och jobbiga samtal senare är mormor hemma och jag , sen men påväg, till jobbet då jag skulle jobba kväll. 

Att lämna mormor själv med morfar kändes inte alls bra då jag kände att något var fel, hennes positiva och hoppfulla ögon fanns inte där längre, hon var "trött" nu.

Efter ett samtal med mamma påväg till jobbet som i sin tur ringt min moster som därefter åkt dit kändes det iaf mycket bättre.

20.20 ringde mamma mig, mormor hade fått åka akut in till Byle, vilket inte var konstigt egentligen då hon hade en plats där som hon kunde nyttja om hon behövde, tänkte jag att det berodde på hennes magproblem som var biverkningar från cellgifterna. Men så var det inte...

Mormor var inte kontaktbar när vi kom, hon hyperventilerade och var fullproppad med smärtstillande pga buksmärtor hon fått under em/kväll.  

Morfar var där, min moster, morbror, mamma och Kim kom från Karlstad. Vi skrattade och grät om vartannat, känslan är helt sjuk och obeskrivlig när man sitter i en sån situation.

Klockan 1.30 hade mormor fått lugn andning och vi uppfattade henne som rätt "nöjd" (Hur sjukt låter inte det?!) med det menar jag smärt- och ångestfri. Alla  hade haft en lång dag med jobb och sen den här chocken. Då vi alla hade 10 minuters bilväg från Byle bestämde vi i samråd med sköterskan att vi åker hem, 8 av 10 hinner tillbaka innan det är försent.

60 minuter senare ringer dem, 7 minuter efter det ringer dem igen, det är över nu... Vi hann inte.

Min fina, bästa mormor var borta bara borta!

Hur var det möjligt?

Mormor som jag ringde när jag ville ha glada tillrop och positiv respons, när jag inte trodde på mig själv sa hon alltid:

"Men Mischan du klara ju detta!"

Hon som alltid ringde på födelsedagen och sjöng på sitt lilla speciella vis,

hon som lärde mig att ALLA människor föds goda, och alla människor har något gott i sig. Hon skulle nu inte finnas mer!

14 dagar senare förstår jag fortfarande inte att jag inte kan ringa henne, hälsa på henne.

Älskade fina mormor, jag kommer alltid höra din röst inom mig som hejar på när jag inte själv tror att det ska gå vägen eller som påminner mig om att tro på människan för hon är god.

<3 Tills vi ses igen finns du alltid i mitt hjärta <3

Mormor var nog lyckligare än jag denna dag, 6 dagar in i sin andra cellgiftsbehandling kom hon vackrare än någonsin och skulle absolut stå upp när denna bild togs.

Danne berättade för mig hur hårt hon höll i hans arm. Trotts att hon var mitt uppe i sin behandling partade hon loss till klockan 22.00 

Det är min mormor det!!

Att skriva detta här var ett steg framåt för mig jag skriver för mig, till mig men framförallt till mormor. 

Världens bästa mormor

Den brödtokige har hittat en lösning!

Hej Hopp!

Tror ni jag blev glad när jag ser på ig att man kan göra och äta "bröd" med så mycket som 16 g protein och så lite som 4 g kolhydrater på under 5 minuter, de ni!! 

Recept

1 ägg

½ dl mandelmjöl

½ rågmjöl

lite salt

½ tsk bakpulver

Blanda i en skål,2 min på full effekt i mikro. Lägg på tallrik och låt svalna klart!! Undvik osten och ta skinka/kalkon istället :)

Som jag skrivit tidigare har jag haft den bästa sommaren av massa olika anledningar bla. bröllop, segling och andra fantastiska upplevelser, jag har "unnat" mig (inte det bästa ordvalet men kan inte komma på ett mer passande) en sommar utan krav på varken kost eller träning. Fantastiskt skönt, äta vad jag vill och träna när jag vill, MEN nu kom konsekvenserna. 

Förra veckan var klockren med träning och kost, så skönt att känna att allt de kommer naturligt igen och inte tvingas fram, och denna vecka kunde inte börjat bättre! 

Invägningen förra veckan var dock tuff då jag hade gått upp ytterligare 1½ kg sen augusti, vågen stod på 75,4 (med kläder så ca 75 utan då skulle jag tro) det var då allt föll på plats med kost och träning, vill inte hamna där igen och vill inte att vågen fortsätter att går åt fel håll, mådde så bra innan sommaren i kropp och själ då låg vikten på 70 kg, så det är målet.

Förutom att min egen motivation som växer sig starkare och starkare, tyckte Danne att jag skulle få en belöning när jag klarat mitt mål, så gör jag det till 1 december får jag en överraskning, wiiee!! :D

Sen vill jag dock vara tydlig med att vågen är en guide för att se om man är på rätt spår, men stirra er inte blinda på den utan på vad ni ser i spegeln så är jag nöjd med det jag ser när vikten står på 72 eller 71 så kommer jag INTE stirra mig blind på siffrorna.

Förutom att kosten och träningen faktiskt är så gott som felfri just nu, så när jag ställde mig på vågen igår efter mitt PT pass, med kläder, blev jag väldigt positiv då det stod 74,4 kg. -1 kg på lite mindre än 1½ vecka!

Kunde inte haft en bättre nystart, efter en fantastisk sommar och en fantastisk bröllopsresa. Känner att hösten och vintern kommer bli grym, trotts mina perioder i "de svarta hålet" som jag jobbar stenhårt med ska bli färre och kortare!

Morgon träning, proteinpannkakor och nygammal kärlek

Vilken helg jag haft! Bara massa positiv energi och roliga saker. Länge sedan vi var så effektiva under en och samma helg.

Ippa har som hon kallar det "typ" tagit studenten och det har firats med massa mys och skratt.

Söndagen var fullspäckat men utan att vara stressig, precis som det ska vara. 2 timmar gympass, storhandling, meal prep och även att göra jordnötssmör hanns med!

Något som jag länge suktat och tittat på är proteinpannkakor men har av någon anledning fått för mig att det ska vara tidskrävande och jobbigt var jag nu fått det ifrån...

Hur som helst, följer en grym tjej på ig som ÄLSKAR pannkakor och gör dom i princip varje dag. Så i söndagskväll orkade varken jag eller Danne att laga mat så då blev det dessa godingar till middag. Fantastiskt gott, fantastiskt nyttigt och fantastiskt enkelt, helt fantastiskt helt enkelt haha! 

Receptet på dessa och många, många fler hittar ni här.

Nedanstående är hennes recept men då jag inte hade allt hemma kan ni se min variant under hennes

(Hennes)

1 helt ägg

1,5 skopa Fitnessguru Peanut Butter Isolate

1,5 dl valfri mjölk

2 msk kokosmjöl

1 msk fiberhusk

1 tsk bakpulver

(Mitt)

1 helt ägg

1 ½ skopa chocolate whay 80 protein

1½ dl mjölk

3 msk kokosmjöl

1 tsk bakpulver

Vispa ihop allt och stek i kokosolja om du har det hemma, jag åt mina med vanilj kvarg som jag blandade med varma hallon och toppade med lite jordnötssmör. Danne valde att äta sina med nutella och jordnötssmör. 

Kommer även att tillsätta någon tsk kakao nästa gång för tydligare choklad smak nästa gång, utan tvekan mitt nya favorit mellanmål!

"Nygammal kärlek" ja det kan man kalla det! När jag började min livsstilförändring för ca. 3 år sedan körde jag GI och Paulun skriker ju GI. Dessa godingar har nu blivit ett måste hemma då vi inte har bröd, varken mjukt eller hårt hemma längre.

 Förutom att Pauluns produkter är nyttiga är dem super goda! Granolan med hallon och kakao är min absoluta favorit!

Hittade dessutom "supergröt" här i söndags när vi storhandlade och testade äpple och kanel smaken idag, väldigt god!

Detta är nu standartiden på väckarklockan. Hade någon sagt till mig för 3 år sen, 2 år sen eller bara för 6 månader sen att jag, världens mest morgontröttaste människa skulle gå upp innan kl 6.00 och stå redo på ett löpband 6.20 skulle jag skrattat och sagt att det, det kommer ALDRIG att hända.

Men nu står vi här och 3-5 gånger i veckan, beroende på om jag börjar jobba kl 7.00 eller inte, står alarmet på dessa tider.

 Danne är dock en stor anledning till att jag tar mig upp, han går ALLTID upp först och gör frukost åt mig, alltid, utan undantag och påminner mig om att jag tycker det är kul när jag kommer dit och det är jag mer än tacksam för! Har jag sagt att jag har världens bästa man?!

Stolt kan inte beskriva det jag känner angående detta mål, målet att starta dagen med träning för att göra dagen bättre, längre och mer energirik.  

När tränar ni på dagen?? :)

Kanelbullens dag med socker- och smörfria bullar, mums!

Nu när jag bestämt mig att sluta vara i min negativa spiral har jag lovat mig själv att verkligen försöka, dem dåliga och jobbiga dagarna kommer att komma. Men fick ett bra tips på vägen av Ippa som tyvärr har en del erfarenhet av dessa svarta och mörka platser sa att

"Tillåt dig själv att må dåligt och när du är i ditt hål försök tänka på positiva tankar för till slut så kommer du upp från hålet"

Det kommer vara tufft och jag kommer misslyckas men jag börjar säga till mig själv att det är ok så länge jag lär mig och gör mitt bästa.

Så jag började min "positiva resa" med bak, vem blir INTE glad av lite bak?! kanelbullar passade ju rätt bra på kanelbullens dag som var i fredags.

Några av er har frågat efter recept och här kommer det:

Ingredienser (ca. 20 st)

50 g jäst

2,5 dl mjölk

100 g kesella/kvarg

0,5 dl flytande honung

1 dl ljus sirap

1 tsk kardemumma

1 tsk salt

1 msk psylliumfrön (gör bullarna lite saftigare)

7-10 dl dinkel mjöl, vanlig eller fullkorn 

Fyllning

150 g vaniljkesella/kvarg

3 msk kanel

1 uppvispat ägg

hackad mandel eller kokosflingor

Smula ner jäst i en bunke. Värm mjölken till 37 grader, blanda sedan mjölken med kesellan. Häll sedan blandningen över jästen och rör om tills den löst upp sig.

Tillsätt honung, sirap, kardemumma och salt, rör om. Häll sedan i psylliumfrön och mjölet, lite i taget.

Arbeta degen tills den känns smidig och släpper från kanterna.

Jäs degen under bakduk i ca. 30 min.

Innan du kavlar ut den, knåda den med lite dinkelmjöl tills den känns smidig.

Bred ut vaniljkesellan/kvargen när degen är utkavlad, pudra sedan över kanelen och rulla ihop, skiva sedan ca. 2-3 cm tjocka skivor.

Lägg bullarna i bakformar och låt sedan jäsa under bakduk i 30 min.

Vispa sedan upp ägget och pensla på alla bullar, strö över mandeln eller kokosflingorna.

Grädda mitt i ugnen på 250 grader i 6-7 min.

Super goda och nyttiga på samma gång, bakning kan inte bli roligare ;)!!