100% mer energi

Vissa träningsdagar ger mer energi än andra och idag är en sådan dag. Dubbelt upp dessutom! Morgonpass strong mama och ett riktigt grispass med PT på kvällen. Har så mycket motivation just nu gällande träningen. Det är så mycket jag vill med träningen som ger mig så mycket motivation att orka träna.  Att bli stark igen är en stor motivator. Självklart är att få tillbaka min kropp som jag hade en stor motivator men för några veckor sedan var det den enda motivations faktorn. Detta gjorde att ja la alldeles för mycket energi och tid på mitt utseende och störa mig på att jag har så mycket kvar att gå ner, att magen ser ut som den gör eller nått annat som jag tyckte var ”fel”.
Så av den anledningen är jag riktigt nöjd med att jag har kunnat flyttat en del av mitt fokus från utseendet till känslan i kroppen istället. Jag har mer energi, är gladare och mår mentalt bättre.

Sköna träningsrutiner

Så skönt att äntligen kommit igång ordentligt med träningen. Sen 3 veckor tillbaka har jag fått in 4-5 pass/vecka och det är riktigt roligt, förutom att det hjälper mig med min viktnedgång så hjälper det mig så mycket mentalt. Jag behöver träna för att få energi!
Detta var ett orosmoment innan William kom, hur mycket skulle jag kunna och hinna träna? Många sa även ”men när man får barn då får man andra prioriteringar och intressen…”

Förstod inte då vad dem menade och helt ärligt inte nu heller. För mig har träning och aktivitet alltid varit en del av livet, framförallt de senaste  4 åren. För mig handlar det inte om att jag prioriterar bort William eller Danne snarare tvärt om!

Många av passen är ju William med på, iaf dem dagar jag kör strong mama pass. Sen så blir jag både en piggare, gladare och roligare fru och mamma.
Dessutom får ju William och Danne en stunds egentid vilket jag tycker är minst lika viktigt som tiden jag har själv med William.
Win, win säger jag!

Här skiljer det på dagen 5 månader och -21 kg mellan bilderna… Ska ta fram den här när jag tycker att det inte händer så mycket med min kropp 

Stolt dotter

Säger jag att jag har världens finaste och bästa föräldrar tänker väl ni att så tycker väl nästan alla, men jag HAR faktiskt det. Skulle jag börja rabbla upp varför skulle detta inlägg aldrig ta slut så jag väljer att nämna det senaste min kära pappa gjort som gör mig så stolt över honom av flera skäl.

Alltför många kvinnor där ute utsätts för sexuellt våld, närmare 18 000 2013 och då ska det tilläggas att det var endast de anmälda, mörkertalet uppskattas till ytterligare 36 000. Oacceptabelt många, den acceptabla siffran är 0!
Pappa har sen en tid tillbaka ansökt och blivit antagen som volontär åt en fantastisk förening som heter Föreningen storasyster som stöttar och hjälper offer och deras anhöriga.

Förra lördagen representerade pappa Föreningen storasyster under en manifestation rörande de kritiserade kvinnoregistret inom Sveriges polisväsende.
Poliser i Sverige som skriver in egna åsikter på ett extremt kränkande sätt i kvinnornas vittnesmål, citerar pappa ”kränker redan kränkt kvinna…”
Att detta existerar är helt sjukt i min värld och fruktansvärt. Dem få kvinnor som faktiskt anmäler blir kränkta av de personer som dem ska känna tillit för.

Som jag skrev tidigare så är anledningarna till att detta gör mig så stolt flera, dels för att jag själv blev sexuellt antastad som 11 av en då 50+ gammal man men som tur är blev det aldrig värre än så, vilket känns helt sjukt att säga ”det blev inte värre än så…”
Men jag kan tyvärr säga så då en väldigt nära anhörig till mig blivit våldtagen. En person som anmälde, en person som jag sett må dåligt över detta länge, en person som såg sin gärningsman gå fri…
Dels för att pappa gör detta som man, alldeles för få män vågar ta i detta ämne. Långt ifrån alla män är gärningsmän men männen behöver ta sitt ansvar, stötta utsatta kvinnor men enligt min åsikt våga ställa sig upp mot kompisar, släktingar och även okända män som bara ens tenderar att bete sig oacceptabelt.
Med tanke på siffrorna känner ni garanterat någon som blivit sexuellt utsatt i någon form, så ta ERT ansvar och gör vad ni kan för att hjälpa och stöta, skänk pengar eller bli volontär. All information hittar ni här http://www.foreningenstorasyster.se

Nya tag!

Den här dagen har varit både upp och ner, William fick feber igår kväll förmodligen därför han var så hängig och klängig på dagen. Hade bestämt mig för att jag måste träna idag med tanke på gårdagen inte pga dem extra kalorierna eller att jag fuskade, utan för att jag ska ”komma vidare” och ladda om.

För mig innebär det att ge mig själv massa ny energi vilket jag får som bäst när jag tränar, så efter mycket om och men släpade jag mig iväg till gymmet. Jag vet hur bra jag mår efteråt, 60 minuter spinning puls senare kunde jag inte mått bättre och klappade mig ordentligt på axeln.
”Fy fan va bra jag är” gick som ett mantra den sista kvarten av passet då jag hade spyan i halsen då jag aldrig tagit i så mycket på ett spinning pass som ikväll.
Men nu har jag så mycket energi och är redo för att köra riktigt hårt och disciplinerat fram till nästa helg när en ny cheat day väntar.

Köra i diket

En dag som började riktigt bra men slutade mindre bra…
William fick sin andra dos av vaccination imorse och efter det gick vi till gymmet för att jag ville verkligen hinna med ett pass innan babyrytmiken som skulle börja kl 11, hade tränat på kvällen om det inte var för att Danne har bandy på tisdagar.
Iaf, gymmade intensivt 40 minuter sen iväg till babyrytmiken, som var riktigt bra.

När vi kom hem började William bli väldigt gnällig och mammig, vilket han inte brukar vara. Efter mycket om och men somnade han och av någon anledning tyckte jag synd om mig själv som satt hemma med en hängig och klängig bebis så när jag äntligen lyckades få honom att sova tyckte jag tydligen att jag var värd något gott för det. Så de lilla som var kvar av chipsen satt jag då och åt upp.
Hann knappt äta upp allt innan samvete kom över mig och bland det värsta jag vet är när människor är besvikna på mig men det allra värsta är när jag blir besviken på mig själv. Jag brukar inte tappa självdisciplinen när jag bestämt mig för nått men idag vart det en riktig dikeskörning.
Så som sagt denna dag blev bara bajs, imorrn är en ny dag men nya tag.

Choklad och banan smoothie

Gjorde en riktigt god smoothie i torsdags förra veckan då jag skulle träna dubbelpass kände jag att jag behövde lite extra energi för att orka med.

Recept
1½dl havremjölk
1 dl naturell lätt yoghurt
3/4 liten bana
1-2 tsk raw kakao
1 tsk stevia

Mixa ihop allt och njut! Till detta åt jag även lite chaswenötter och torkade tranbär

Cheat day 2.0

Herre gud vad mycket vi har ätit idag!
Började dagen med 60 minuter spinning vilket var riktigt skönt mentalt med tanke på va dagen bjöd på rent kostmässigt ;D

Dagens kvällsmys skiljde sig rätt rejält från vad vi brukar äta, hemmagjord kladdkaka (som var den bästa jag både gjort och ätit!) vaniljglass, godis och även chips blev det. Vi satt båda två i soffan och suckade rätt länge innan vi ens orkade rör på oss, men gud så gott det var!
Bara att ladda om för en ny vecka!

Framsteg, framsteg, framsteg!

Så kul, motiverande och energigivande när man ser resultat!  Vägde in mig idag som jag sa att jag skulle göra i senaste inlägget. -1,3 kg på två veckor, riktigt bra. Precis lagom viktnedgång, minst 0,5 kg och max 1 kg /veckan ska jag jag gå ner. Förutom att resultatet i sig är skönt så är det också härligt att få bekräftat att det man gör fungerar.

Har även börjat få träningssällskap av min fina mamma igen, även hon kämpar på för att gå ner i vikt. Så 1-2 gånger /vecka tränar hon med mig, riktigt roligt att få köra skiten hur henne samt att jag få träna på att vara PT.
Jag förundras lika mycket varje gång vi tränar över hur hårt och intensivt hon kör på, jag vet ju verkligen var min vilja och envishet kommer ifrån 

Nu blir det att trycka i sig massa kyckling med ris, kan inte längta mer till lördag när vi har vår första cheat-day. Hemmagjorda hamburgare, kladdkaka med vaniljglass och godis står på schemat, ska blir såå gott att få bryta av kycklingen med något annat.

kick start!

Som jag skrev i ett tidigare inlägg hade jag gått upp nästan 2 kg under december och hade då återigen 9,3 kg kvar att gå ner på 2½ månad för att nå målet.
Då även Danne ska börja gå ner i vikt då han bulkat nästan hela hösten gör vi detta tillsammans. Det blir mycket enklare och roligare när man kan stötta och hjälpa varandra. Fick hjälp av min PT att räkna ut hur jag ska äta och hur mycket, jag varken vill eller kan gå på någon diet då jag ammar.
Sen anser jag att det är bättre med livsstillsförändringar än dieter när man ska tappa vikt, för att tappa vikt är inte den stora utmaningen utan att hålla vikten när man gått ner allt, det är den stora utmaningen och går man då på diet under en period är det super enkelt att hamna fel igen när man gått ner allt  och ska börja äta för att hålla vikten hur gör man då?

Vårt upplägg ser ut såhär:
protein 2 g /kilo kroppsvikt
kolhydrater 1 g /kilo kroppsvikt
fett ca. 50 g

Så här hemma går det just nu åt ca 12 ägg och 900 g kyckling per dag, massa grönsaker och frukt och potatis eller ris. Inte den roligaste kosten men väldigt effektiv, varannan lördag äter vi vad vi vill.
Ska väga mig nästa torsdag så får vi se om det hänt nått 

Tanken som framtida PT

Ju längre jag kommer med min egen träning och läkning ju mer vill jag själv nischa mig inom området. För att det går inte att förstå vilken resa man ska göra för att ens komma tillbaka till en funktionell form som nybliven mamma, framförallt om man blivit snittad då är informationen om återhämtning, träning, rehab eller vad man nu vill kalla det är riktigt dålig.Vilket sporrar mig att uppmärksamma detta och göra det bättre!

Tränings förutsättningarna för en kvinna som blivit snittad är annorlunda mot en kvinna som fött vaginalt. 6-7 lager skär dem igenom vid ett snitt och bara det ytligaste snittet alltså huden tar 3 veckor att läka och den totala läkningen kan ta upp till 1 år.
Därav är det viktigt att lyssna på dem råd man får, trots att dem är få, på BB. Lyft inte mer än vad bebisen väger och det gäller under rätt lång tid, jag började lyfta William i babyskyddet när han var ca. 2½ månad, själva bärandet var inte problemet men snedvridningarna man gjorde vid förflyttningarna in och ur bilen gjorde att det högg riktigt i ärret.
Skynda långsamt är ett mantra jag haft då tålamod inte är min bästa egenskap men då konsekvenserna är många om man tränar fel, tränar för tidigt eller lyfter för tyngt etc. har detta varit super viktigt för mig.

Jag kunde träna fram till v.34 sen blev min foglossning för besvärlig och jag la på mig massor med vätska i slutet så jag kunde knappt röra på mig

Drömmen är att bli klar med utbildningen, nischa mig inom gravidträning och sen satsa på ett helhetskoncept med träning och kost för gravida samt nyförlösta. Hur roligt skulle inte det vara?