Williams dop

Vilken lyckad dag! var super nervös innan eftersom man vet ju aldrig hur bebisar ska reagera, vilket humör dem är på etc. Dagen började sådär eftersom william vägrade sova innan utan somnade i bilen påväg till kyrkan, totalt sovtid 20 minuter = orolig mamma. Men det kunde inte gått bättre, han var så nöjd hela dopet och tittade glatt ut på alla som var där för hans skull.

Dopklänningen William hade döptes även hans gammelmormor i, lite häftigt tycker jag.

Williams fina gudfar Manju

Williams dopsten, något man får man när man döps i Täby kyrka, väldigt fint tycker jag. Efter ett år tror jag det var har dem en liten fest och då får alla barn under de året hämta sin dopsten.

Framtida partners-in-crime med all säkerhet ;D

Tusen tack till er alla som kom och förgyllde Williams dop och tack för alla fina presenter han fick.

Träningsvärk från helvetet

Herre gud! Har ALDRIG haft sådan träningsvärk som jag haft de senaste dagarna men oj så skönt det är! Få känna att man lever, få svettas och framförallt få ta i ordentligt igen, som jag längtat efter det. Dock lite jobbigt när man knappt kan gå och man då ska ta sig upp ner från golvet med en 7 kg bebis… aja 
Första passet med min nya PT är avklarat, använde knappt några vikter men det var fruktansvärt jobbigt ändå.
Bra upplägg och han förstår precis hur han ska träna mig där jag är nu. Han är riktigt lyhörd och uppmärksam på hur jag reagerar på övningarna och hur långt han kan pressa mig. Jag hoppas bara träningsvärken lägger sig lite då jag ska tillbaka dit på fredag.

Vi håller dessutom på att planera Williams dop som är 21/12 i samma kyrka som vi gifte oss i. Mina föräldrar gifte sig där och även jag är döpt där, ska bli super mysigt. Lägger upp bilder sen så får ni se.

Yes!!

Extra glad idag! Mötet med PT:n gick super, och han ville att vi skulle boka upp en dag där vi kan köra ett pass. Yes!! Så mycket ny energi och motivation, äntligen kan jag få börja ta tag i träningen ordentligt nu när jag kan få hjälp med HUR jag ska göra för att träna rätt där jag är nu.
15/12 då gäller det, lite nervös och väldigt förväntansfull.

Har även varit på mitt första strong mama pass, en klass som sats har där nyblivna mammor och deras bebisar tränar. Riktigt bra och faktiskt mycket jobbigare än vad jag trodde. Man väljer ju själv nivå då vi alla är i olika stadier, vissa är snittade vissa inte andra har små bebisar vissa har större. Men det blir ju så jobbigt man gör det.
Dips (då alltså mot en bänk) var nog den övningen som chockade mig mest, efter kanske 4-5 st var jag tvungen att  vila (!) tragiskt, riktigt tragiskt haha men om några veckor kommer det förhoppningsvis vara bättre.
Det var iaf riktigt roligt och väldigt smidigt då man kan ha med sig barnet, för mig innebär det fler träningspass i veckan då jag inte vill lämna bort william så många gånger som jag vill träna då är detta ett perfekt alternativ.
Tränar dessutom med en tjej från mammagruppen, riktigt kul att ha någon att träna med, det motiverar en ännu mer när man har någon som ”väntar” på en

Novembers resultat

Som jag skrev tidigare så drog jag extra hårt i kosttyglarna i november för att det skulle börja hända lite mer. Och det gav bra resultat! 3 kg gick jag ner under november bara genom att ta bort onödigt socker.
Riktigt skönt att se så stor skillnad, om inte det motiverar en så vet jag inte vad som gör det! I december räknar jag inte med att gå ner något och hoppas att vågen står på samma siffra i slutet på december som i början.

Några av er vet att jag håller på att leta efter en ny PT. Min förra PT är fantastisk och jag har aldrig varit så stark som jag var när han tränade mig men då han inte är utbildad för att träna gravida/nyförlösta så behöver jag någon som kan träna mig ”rätt” framförallt med tanke på att jag är snittad. Detta är inte det lättaste då det verkar finnas väldigt få PT med gravid utbildning, kanske något man själv ska nischa sig inom när man är klar?
Jag har ju under november tränat så gott jag kunnat själv, utöver mina pw, men för mig är den här situationen helt ny och då risken för skador och bestående men när man är snittat är relativt stor om man tränar fel vågar jag inte riktigt pröva på och testa.
Detta har lett till att jag mått dåligt över att jag bara står och trampar på samma ställe.
Då världens bästa man, som också är träningstokig, uppfattat detta utan att jag sagt något kom då att tänka på ett namn som han hade hört i en podcast . Detta namn googlade han då upp, tog reda på mer om honom och mailade min

Kvälls pw och hemmagjord mangoglass!

Igår kväll satt promenaden långt inne. William hade en fantastisk dag igår när det gäller sömnen. Han sover som en klocka på nätterna så ska absolut inte klaga! Men att ha en liten på en som klister i princip hela dagarna gör en lite knäpp till slut. Jag behöver min egentid där jag kan få saker gjort hemma, blogga, titta på film eller bara få ta en kaffe ifred utan att behöva underhålla, leka eller amma. Detta trots att han 99% av sin vakna tid är nöjd.

Iaf igår hade han som sagt en underbar dag då han somnade på fm och sov i 75 minuter i sin egen säng! (vilket är jätte bra då han oftast kör powernaps på 20-30 minuter om han inte somnar i vagnen på promenaderna) detta gjorde att jag unnade mig egentid i soffan framför en film och njöt av att få mysa med en kopp kaffe själv!
När jag fått dessa längre stunder av egentid, det räcker oftast med 1 timme, så känner jag att jag blir en bättre mamma. Det blir så mycket roligare att leka, gosa och sjunga när jag fått ”andas” en stund.
Sen var han vaken ett tag för att sen somna, dock hos mig i babybjörnen men ändå, och då sov han 1 h 45 minuter. Då var det bara mysigt att få sitta och lukta på honom medans han sov hos mig.

Dagen gick så snabbt förbi att Danne hann komma hem innan jag gått på en promenad, så jag passade på medans han spelade bandy, hade egentligen igen lust men jag vet att blir så besviken när jag inte kommit ut något under dagen och känner mig fruktansvärt lat då.

Så jag tog min lilla pandaunge ut på en kvälls pw.

Kvällen avslutades med hemmagjord, super enkel och super god banan/mangoglass framför ett avsnitt av Bron, älskar den serien!

Skiva banan, lägg i en fryspåse och in i frysen. Tar ca. 2-4 timmar innan den är fryst.
Mixa med stavmixer (men allra bäst är en matberedare) banan och 1 pkt 250 g fryst mango.
Ibland får man tillsätta några matskedar vatten för att få rätt konsistens.
Ät och njut!!

Hur formulerar man ett mål?

Jag nämnde i tidigare inlägg om att jag skulle berätta lite mer om  hur jag lägger upp mina delmål och mål.

Jag är som sagt en extrem tävlingsmänniska som älskar att tävla, gärna om allt och ingenting vilket är både positivit och negativt. I detta sammanhang är det ju positivt då det driver mig att nå mina mål eftersom jag lägger upp allt som en tävling. Det viktigaste är att du ska endast tävla mot dig själv och inte jämföra varken dig, dina resultat eller mål med någon annan, detta är lättare sagt än gjort och jag kämpar fortfarande med detta.

2½ v. efter förlossningen kontra 9½ vecka efter

Det som är viktigt att tänka på när man sätter mål är dessa punkter:

 Positivt – ofta ser man problem och hinder när man ska nå ett mål då resan oavsett vad målet är inte går rakt upp utan att hinder kommer att uppstå på vägen, då är det viktigt att målet endast är positivt uppbyggt.

Motiverande – komma inifrån dig själv och kännas meningsfulla även när motivationen sjunker, då ska man kunna ta fram sitt mål/delmål som ska kunna ge en positiv energi som sen leder till att motivationen kommer tillbaka.

Realistiska, utvecklande och utmanande – En av de viktigaste punkterna, målet MÅSTE vara realistiskt och inte för tidssnävt då detta ofta/alltid leder till misslyckande och påverkar självkänslan negativt. Mål som sträcker sig över 1 år bör brytas ner till delmål för att känna att man kan ”ta på det” annars är risken att man inte når målet då det är för långt bort.

Konkret – målet ska vara tydligt. Ska även helst innehålla något mätbart t.ex. vikt,mått etc. Så man lättare är medveten om när målet är uppfyllt.

Formuleras i nutid – man ska kunna tänka och känna hur det är när man upplevt målet. Tex ”jag Michelle ska ha ett midjemått på x cm 22 juli 20xx”. Denna formulering ska bringa fram känslan av hur du kommer känna när du nått målet.

Uppfyller målet ovanstående punkter är det så mycket lättare att nå ett mål!

För det första hade jag ju rätt i att jag skulle skena iväg i vikt, 30 kg plus landade jag på och spräckte 0,1 ton sträcket och det ska tilläggas att jag inte åt mig ”tjock”. Förändrade inte kosten speciellt mycket förutom att jag åt mer kolhydrater än innan jag blev med barn då man måste få sig allt när man är gravid men utöver det hade jag ingen gravings på massa onyttigt utan höll mig för det mesta till ”fredagsmyset”.

Detta låter kanske konstigt men för mig var det viktigt att OM jag nu skulle gå upp massa i vikt ville jag för min egen del kunna säga att det inte var pga massa godis, bullar och annat onyttigt som gjorde att jag gick upp och som sagt så hade jag ju rätt i min viktuppgång så det var väl tur att jag höll igen, annars hade jag väl landat på 50 kg plus ;)

Jag har valt att ha ett mål gällande min vikt, dels för att det är enkelt att ta på, väldigt enkelt att mäta och för min del väldigt positivt. Min kära pappa gav mig en utmaning som också kommer ge min motivation en extra knuff, men det får ni veta när målet är uppfyllt.

Målet lyder:

”Den 15 mars 2015 väger jag Michelle 80 kg” 

 Lite promenadbilder från oktober :)

Den långa vägen tillbaka börjar nu

3 veckor blev Danne hemma då jag blev sjukskriven 1 vecka eftersom jag hade så ont och kunde inte ta hand om W själv.

Vilket var jätte skönt för då fick jag tid på mig att "lära mig" resa mig upp med W från soffan, pröva byta blöja och gå runt med honom i famnen utan att behöva stressa och göra allt detta fast det gjorde ont. Fredagen 3 dagar innan Danne skulle börja jobba kunde jag resa mig med W från soffan utan att de hög till i magen, så den där extra veckan med hjälp hemma var guld värd för mig!

Innan han föddes hade jag bestämt mig för att när han väl kommer ut ska jag sätta upp datum för när jag ska börja ta tag i träning och kost. Dels för att jag måste ha ett upplägg med tydliga mål med tidspress där jag kan "tävla" mot mig själv annars är det så lätt att fastna i soffan framför en bra film och sen för att jag vill inget hellre än komma tillbaka till gymmet och träna sådär hårt och tungt så man känner blodsmak i munnen!

Hur de upplägget ser ut skriver jag om i nästa inlägg

 Hade gärna planerat det innan han kom men ville vara realistisk och bestämma det när jag visste vad för typ av bebis vi skulle få men framförallt hur jag skulle må etc.

De första 3 veckorna när Danne var hemma åt vi vad vi ville när vi ville, men när Danne skulle börja jobba skulle jag sluta äta onyttigt på vardagarna. Vilket jag trodde skulle vara svårt då vi åt rätt mycket onyttigt dem där första veckorna, men när måndagen då Danne gick till jobbet kom var det inga problem att sluta och bara hålla sig till en bra kost vilket jag har hållit sen dess.

Bilder från en av mina promenader

Träningen är ju lite svårare då man inte får göra så där jätte mycket när man är nyförlöst och ännu mindre när man är snittad. Men den 12 september satte jag upp ett mål för hur långt jag skulle gå fram till sista september då jag knappt varit ute satte jag upp 5 mil från den 12 september, vilket var både bra och kul för då blev jag ju motiverad, jag hade ju ett mål! Och känner man mig så vet man att jag är extremt tävlingsinriktad och ger mig fan på att nå dit jag vill. 

5,2 mil blev slutresultatet för september.

En fantastisk fin runda i vackra karlstad som jag älskar att gå

Då gå power walks är det jag kan göra just nu samt lättare statisk träning och då det började kännas riktigt bra i slutet på september så ville jag verkligen utmana mig för oktober, 120 km blev målet, just nu ligger jag dock lite efter (utifrån min uträkning om jag skulle gå lika långt varje dag) vissa dagar har jag gått kortare och några få dagar har jag dessvärre inte kunnat gå alls, men jag KOMMER nå det målet och det kommer kännas grymt bra :)